Den offentliga upphandlingen är en stor och viktig marknad för både företag och organisationer. Den senaste upphandlingsstatistiken visar att andelen överprövningar minskar. Samtidigt minskar också antalet anbudsgivare per upphandling. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten bjöd vi in Upphandlingsmyndigheten till ett samtal med utgångspunkt i den årliga statistikrapporten som släpptes den 29 november.
Ett kreativt detektivarbete där man får möjlighet att grotta ner sig i spännande, komplexa och intellektuellt stimulerande frågor. Eva Persson och Kristoffer Sällfors arbetar som processråd. Det innebär att de representerar Konkurrensverket i domstolsprocesser och har ett särskilt ansvar för att se till att det finns bra bevisning i de utredningsarbeten som de deltar i. Båda två har dessutom arbetat med mål som lyfts i EU-domstolen.
Att medverka i en anbudskartell kan få konsekvenser. Inte minst för att det undanröjer förutsättningarna för konkurrens. Men det kan också leda till höga böter och näringsförbud. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om när anbudsgivare får samarbeta och när de inte får samarbeta. Vad säger konkurrenslagen? Vad säger LOU? Och hur kan man som upphandlare upptäcka en anbudskartell?
Nya perspektiv på tillsyn – från granskare till granskad. Christian Blume och Gustav Knopp har bytt hatt. Efter att tidigare ha jobbat med tillsyn på Konkurrensverket arbetar de idag som upphandlare respektive upphandlingskonsult. Här berättar de om sina nya perspektiv på upphandling och upphandlingstillsyn.
Konsumenterna handlar inte där det är billigast. Istället spelar ursprung och hälsotrender roll när vi köper mat. Handelns egna varumärken, EMV, blir allt vanligare på hyllorna. Hur ser utbredningen ut? Vem vinner på det? På uppdrag av regeringen har vi analyserat konkurrensen i livsmedelskedjan. I det här avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om konkurrensen inom dagligvaruhandeln med Ann-Britt Bern, projektledare för livsmedelsuppdraget på Konkurrensverket.
Konkurrensverket verkar för en effektiv konkurrens och en effektiv offentlig upphandling. Men omvärlden förändras, vi ser hur digitaliseringen blir allt mer utbredd. Nya marknader och nya produkter uppstår. Hur påverkar det Konkurrensverket? Vi för ett samtal med generaldirektör Rikard Jermsten om Konkurrensverket, Konkurrensverkets uppdrag och Konkurrensverkets roll i en föränderlig omvärld.
Ibland kan man som upphandlande myndighet uppleva att man ställs inför att behöva bryta mot lagen om offentlig upphandling för att kunna ge nödvändig samhällsservice. Men varför hamnar man i den situationen? Vad kan man göra för att undvika det? Och anses det vara mer okej att bryta mot lagen om offentlig upphandling än någon annan lag? Konkurrenten gästas av Anna Borgs, upphandlingsexpert på Stockholms läns landsting och Nina Radojkovic, upphandlingsjurist på Konkurrensverket.
Den offentliga upphandlingen har en lång historia som sträcker sig från 1200-talets Gutalag, genom Karl den XII:s krigsföring, förlisningen av regalskeppet Vasa och den industriella revolutionen. På 1700-talet kunde Karl XII begära leverans av 18 000 tunnor korn, 9000 tunnor råg och 7000 tunnor havre. När vi idag pratar om likabehandling av anbud från olika EU-länder pratade man 1825 om likabehandling av anbud från landsorten och Stockholm. Vilka likheter och skillnader hade upphandlingen då jämfört med idag? Och hur har syftet med den offentliga upphandlingen förändrats genom historien?
Digitalisering och strävan mot en cirkulär ekonomi bidrar till att digitala tjänster som underlättar för konsumenter att leva hållbart och resurseffektivt utvecklas. Det blir lättare och billigare att sälja begagnade produkter, samtidigt som olika delningstjänster gör att produkter används mer effektivt. Men det finns också brister inom konkurrensen. Vad händer när konsumenterna inte kan eller vill välja? Och vilka branscher är extra problematiska? Björn Axelsson, sakkunnig på avdelningen för analys, gästar konkurrenten för att prata om hur konkurrensen mår i Sverige 2018.
Ett företag vill köpa ett annat företag, gå ihop med ett företag eller köpa en del av ett företag. Innan företagskoncentrationen kan slutföras ska Konkurrensverket utreda om affären påtagligt hämmar konkurrensen på marknaden. Om Konkurrensverket säger ja eller nej till företagskoncentrationen avgörs av om förändringen är bra för konsumenterna eller inte. Men vilka avväganden gör Konkurrensverket, och på vilka grunder säger vi ja eller nej till en strukturförändring på marknaden? Maria Ulfvensjö Baltatzis, funktionsansvarig för Konkurrensverkets företagskoncentrationer, och Per Karlsson, Chefsjurist på Konkurrensverket, gästar Konkurrenten.