I oktober 2023 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppdrag att analysera om det finns behov av nya, kompletterande regler inom konkurrensområdet. Utredningen som under en tid varit efterfrågad från Konkurrensverkets sida hakar i en pågående europeisk diskussion som bland annat lett till beslut eller förslag om kompletterande konkurrensregler i ett antal EU-länder. Men vad är det som har föranlett behovet av nya kompletterande regler och vilka nya verktyg är det egentligen fråga om? Marie Östman, chefsjurist och Karl Lundvall, ekonområd, ger en bild av vad de nya reglerna kan innebära med utgångspunkt i nuvarande regelverk, dels för Konkurrensverkets tillsynsarbete, men också för marknaden i stort.
Nya konkurrensverktyg för väl fungerande marknader - Regeringen.se
Avsnitt 60: Vi ger dig koll på DMA (konkurrensverket.se)
Avsnittet publicerades den 15 december 2023.
Snart är det midsommar och därmed tid för jordgubbar och färskpotatis. Jordgubbstid är också ett lämpligt tillfälle för en påminnelse från Konkurrensverket om att inte prata om kommande priser eller prisstrategier. Det gäller för den som säljer jordgubbar och färskpotatis, och förstås också för den som säljer vilken annan vara eller tjänst som helst. Att berätta om sina framtida priser skickar en signal till andra om vilket pris de kan ta för sina jordgubbar, och prissignalering riskerar att skada konkurrensen. I det här avsnittet berättar Konkurrensverkets chefsekonom Arvid Fredenberg och Johanna Elveland, processråd på Konkurrensverket, vad prissignalering är, varför det är så problematiskt och varför det inte ska förekomma.
Genomlysning av livsmedelsbranschen
Konkurrensverket bedriver just nu ett omfattande arbete som rör livsmedelsbranschen. De pågående projekten finns samlade på på vår webbplats.
Under flera år har Konkurrensverket tagit emot klagomål och frågor om kommunala gym. Många har synpunkter på att det offentliga driver gymverksamhet i egen regi. Vi bestämde oss för att titta närmare på frågan. Påverkar de kommunala gymmen konkurrensen på den lokala gymmarknaden, och i så fall hur? Vår undersökning visar att de kommunala gymmen har en negativ inverkan på konkurrensen. Majoriteten av gymmen bedrivs dessutom i en omfattning som inte är tillåten enligt kommunallagens kompetensregler. Hör våra experter Marcus Salomonsson, som ledde undersökningen, och Johan Holmquist, funktionsansvarig för frågor som rör konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet, diskutera undersökningens resultat, hur kartläggningen av den svenska gymmarknaden gick till och hur det konkurrensrättsliga regelverket som styr offentlig säljverksamhet fungerar.
Nu har nya konkurrensregler för vertikala avtal införts. Reglerna började gälla den 1 juni 2022. Den nya vertikala gruppundantagsförordningen är bland annat en anpassning till de senaste årens förändringar på marknaden, till exempel den ökande e-handeln och framväxten av digitala plattformar. Vill du veta mer om vertikala avtal, den vertikala gruppundantagsförordningen, varför de nya reglerna har införts och få en beskrivning av vilka de är? Då ska du lyssna på Konkurrensverkets experter Johan Selin och Johan Holmquist när de delar med sig av sina kunskaper på området.
Bättre hantering av rabatter och bonusar, upphandlingar som utformas för att bättre främja konkurrens och mer standardisering i bostadsbyggandet. Det är några av de förslag som Konkurrensverket lyfter fram för att skapa en bättre fungerande byggmarknad i rapporten Konkurrensen i byggmaterialindustrin. I det här avsnittet diskuterar Max Brimberg och John Söderström, två av rapportens författare, varför det är så dyrt att bygga bostäder i Sverige, hur byggmaterialindustrin bidrar till den ökade kostnadsutvecklingen och ger fem förslag som kan bidra till bättre konkurrens på marknaden.
Hur ser de stora marknadsplatsernas roll ut inom svensk e-handel? Hur fungerar prisbildningen online och hur mår egentligen den fysiska handeln när allt fler handlar via nätet? Vi pratar svensk e-handel och hur den tuffa konkurrensen påverkar både elektroniska och fysiska butiker. Vi ger också en snabb överblick över de förändringar som den ökande e-handeln har fört med sig i branscher som logistik, betalningar och annonsering. Samtalet bygger på Konkurrensverkets rapport Konkurrens och tillväxt inom e-handeln som publicerades i oktober 2021. I avsnittet deltar rapportens författare Ann-Britt Bern och Hilda Ralsmark.
Vi lever allt större del av våra liv på nätet och blir allt mer beroende av att de digitala marknaderna fungerar på ett bra sätt, inte minst ur konkurrensaspekt. Digitala marknader fungerar på många sätt som analoga marknader men har också sina särskilda karaktäristika och problem. Just nu pågår arbete både internationellt och nationellt för att se över och förändra lagar och regler så att de är blir bättre anpassade för att ta om hand de problem som kan uppstå på digitala marknader. I det här avsnittet tar vi hjälp av Katharina Voss, sakkunnig på Konkurrensverket, för att få en bild av vad som just nu pågår. Är du osäker på vad DMA, DSA och NCT egentligen betyder och vill du orientera dig i vad som händer – och kommer hända – när det gäller regleringen av konkurrensen på digitala marknader har du kommit rätt. Här får du svar på (nästan alla) dina frågor.
Digitala plattformar blir allt vanligare och utgör en central del i våra liv utan att vi nödvändigtvis reflekterar kring det. Men vilka konsekvenser får de snabbt framväxande digitala plattformarna för konkurrensen? Vad innebär det att plattformarna har dubbla roller? Och vilken roll spelar tillgången till kunddata för plattformarna? Det är frågor vi ställer oss i den sektorsundersökning om digitala plattformar som Konkurrensverket just nu bedriver. I det här poddavsnittet berättar projektledaren David Nordström mer om undersökningen och varför vi genomför den.
Vi sammanfattar tio år med KOS, det vill säga bestämmelserna om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Vad gäller när det offentliga konkurrerar med det privata? Vilka blev effekterna av de nya bestämmelserna? Vad tycker företagen? Vad gör kommunerna? Det diskuterar Siri Dunér och Marcus Salomonsson i det här avsnittet av Konkurrenten. Dessutom tipsar vi om hur kommuner kan utforma riktlinjer för sin säljverksamhet.
Facebook, Google och Amazon – har du funderat över hur plattformsföretag och digitala marknader fungerar? Varför frågan om data är så viktig? Vad nätverkseffekter och digitala ekosystem innebär? Här får du svar på dina frågor. Det gäller oavsett om du är konsument, företagare – eller jobbar med konkurrensfrågor. Lyssna på Konkurrensverkets medarbetare Linnea Östberg och Louise Lundberg när de diskuterar digitala marknader.
Big data, onlineplattformar, algoritmer, artificiell intelligens och blockkedjor. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten framtidsspanar vi. Hur kan bristande tillgång till big data hindra företag att etablera sig på en marknad? Hur påverkas marknaden av algoritmer? Och kommer Konkurrensverket i framtiden kunna ställa två datorer inför domstol? Göran Karreskog, chef på enheten för karteller och förvärv och Martin Mandorff, chef på enheten för marknadsmissbruk, gästar podden.
Som konsumenter lägger vi tid och energi på att söka efter det billigaste priset på den produkt som vi är intresserade av. På 60- och 70-talet skedde det genom att konsumenten gick mellan fysiska butiker och jämförde priser. Idag använder vi prisjämförelsesajter på internet, och behöver alltså inte längre lägga tid på att leta efter det billigaste priset. Och därmed borde det också vara ett enda pris som existerar. Men ändå finns det en prisspridning. Varför är det så? I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi med Charlie Lindgren, doktorand i mikrodataanalys vid Högskolan i Dalarna. Tillsammans med professor Niklas Rudholm har han skrivit en forskningsrapport på uppdrag av Konkurrensverket, Prisspridning på e-handelsmarknader med låga sökkostnader.
Försäkringsbolagen spelar en allt större roll på bilmarknaden. De bestämmer var och hur du kan laga din bil. Som konsument förväntas du dessutom ha koll på många olika typer av försäkringar. De mindre bilverkstäderna känner sig också trängda på dagens bilmarknad och har svårt att konkurrera med märkesverkstäderna. Det finns allt färre Roy och Roger som driver verkstad. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten frågar vi oss hur det hade gått för Macken 2019? Hade Roy och Roger kunnat driva sin verkstad? Vi diskuterar en marknad i förändring tillsammans med Konsumenternas försäkringsbyrå som är vår inbjudna gäst.
Att medverka i en anbudskartell kan få konsekvenser. Inte minst för att det undanröjer förutsättningarna för konkurrens. Men det kan också leda till höga böter och näringsförbud. I det senaste avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om när anbudsgivare får samarbeta och när de inte får samarbeta. Vad säger konkurrenslagen? Vad säger LOU? Och hur kan man som upphandlare upptäcka en anbudskartell?
Konsumenterna handlar inte där det är billigast. Istället spelar ursprung och hälsotrender roll när vi köper mat. Handelns egna varumärken, EMV, blir allt vanligare på hyllorna. Hur ser utbredningen ut? Vem vinner på det? På uppdrag av regeringen har vi analyserat konkurrensen i livsmedelskedjan. I det här avsnittet av podcasten Konkurrenten pratar vi om konkurrensen inom dagligvaruhandeln med Ann-Britt Bern, projektledare för livsmedelsuppdraget på Konkurrensverket.
Digitalisering och strävan mot en cirkulär ekonomi bidrar till att digitala tjänster som underlättar för konsumenter att leva hållbart och resurseffektivt utvecklas. Det blir lättare och billigare att sälja begagnade produkter, samtidigt som olika delningstjänster gör att produkter används mer effektivt. Men det finns också brister inom konkurrensen. Vad händer när konsumenterna inte kan eller vill välja? Och vilka branscher är extra problematiska? Björn Axelsson, sakkunnig på avdelningen för analys, gästar konkurrenten för att prata om hur konkurrensen mår i Sverige 2018.
Ett företag vill köpa ett annat företag, gå ihop med ett företag eller köpa en del av ett företag. Innan företagskoncentrationen kan slutföras ska Konkurrensverket utreda om affären påtagligt hämmar konkurrensen på marknaden. Om Konkurrensverket säger ja eller nej till företagskoncentrationen avgörs av om förändringen är bra för konsumenterna eller inte. Men vilka avväganden gör Konkurrensverket, och på vilka grunder säger vi ja eller nej till en strukturförändring på marknaden? Maria Ulfvensjö Baltatzis, funktionsansvarig för Konkurrensverkets företagskoncentrationer, och Per Karlsson, Chefsjurist på Konkurrensverket, gästar Konkurrenten.
Konkurrens leder till lägre priser, högre kvalitet och fler innovationer. Men också till ett ökat utbud med många valmöjligheter. Det innebär att du som konsument måste vara upplyst för att hitta den produkt som passar dig bäst. Hur påverkar konkurrensen oss i vår vardag? Och hur ska du som konsument tänka för att göra så bra val som möjligt? Vi bjöd in Konsumentverket till ett samtal om att vara konsument på en konkurrensutsatt marknad.
Avfallsmarknaden växer, och en ökad konkurrens på området kan vara ett steg mot cirkulär ekonomi. Kommunerna har en stark roll på avfallsmarknaden. Hur kan den användas för att stärka konkurrensen? Och hur kommer det sig att intresset för att handla med avfall ökar internationellt, så pass mycket att man kan säga att det har blivit huggsexa om avfallet? I det här avsnittet av Konkurrenten pratar vi avfall och cirkulär ekonomi. Gäster är Johan Adamsson, sakkunnig avdelningen för analys och Johan Hedelin, avdelningschef avdelningen för analys.
Delningsekonomin är fortfarande liten men har stor potential. Vad utmärker delningsekonomin, vad krävs för att den ska växa och hur ser konkurrensen ut på den nya digitala marknaden? När det gäller e-handel ser Konkurrensverket att ett viktigt inslag är pristransparensen. Vad betyder det för köparna? Vad betyder det för säljarna? Det är frågor vi tar upp i podden.
När företagsförvärv, kartellbildningar och marknadsmissbruk blir gränsöverskridande och globala måste Konkurrensmyndigheter runt om i världen samarbeta kring synsätt och metoder för att möta utvecklingen. Denna gång handlar Konkurrenten om vårt internationella samarbete inom konkurrensområdet, hur det ser ut och vad vi gör. Vi ger exempel på ärenden där flera konkurrensmyndigheter har samarbetat och ger en bild av den kommande utvecklingen där ökad harmonisering är en viktig fråga.
I vårt tredje avsnitt om konkurrensens historia berättar vi om de ostindiska kompanierna. Från 1500-talet expanderar den internationella handeln. Europeiska stater bildar handelskompanier som får monopolrättigheter och hamnar i brutal konkurrens med varandra. Av dessa kompanier blir det Brittiska Ostindiska Kompaniet allra störst.
Vi berättar om vad som kan hända när privata företag med hjälp av staten får både monopol och möjlighet att använda våld för att bli av med konkurrenter.
Ibland kan kommuner, landsting eller staten bedriva verksamheter som konkurrerar med privata företag. Men vad händer egentligen när det offentliga och det privata hamnar i konkurrens med varandra? I det här avsnittet av Konkurrenten pratar vi om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet (KOS).
Företag som har en dominerande ställning får inte missbruka den makt de har för att trycka undan sina konkurrenter. I det här avsnittet berättar vi om regelverket kring missbruk och vad det innebär att ha en dominerande ställning . Vi berättar även hur marknaden kan påverkas av missbruk och tar upp några aktuella fall.